Det är kunskap, inte hyvelns storlek som skapar resultat!
![]() |
|
– Det är kunskap, inte storleken på hyveln, som gör bra lister, säger Paul Planeklev som hoppas att ungdomar ska ta vid inom träförädling. Kunskaperna behövs även i framtiden.
|
Enligt Paul Planeklev i östgötska Väderstad finns det bara en väg att lära sig hyvling. Han kallar metoden LHD, Livets Hårda Skola.
– Det enda sättet är att göra fel och klura ut hur det ska bli rätt, säger Paul.
Själv har han klurat så mycket att han numera inte bara lever på hyvling utan även får uppdrag som instruktör.
– Allt hänger på hyvlarens kompetens, inte på hur dyr maskinen är, säger han.
Tidigare hade han själv två stora industrihyvlar. Båda har avyttrats och numera består hyvelparken av en PH 260 panelhyvel.
– Möjligheterna är nästan lika stora på PH 260 som på en stor industrihyvel, säger Paul.
PH260 i tandem
Däremot finns det klara industriella fördelar med fler kuttrar än fyra, exempelvis att man kan göra flera postningar samtidigt och skruva undan de kuttrar som inte används.
– Jag funderar på att köpa ytterligare en PH 260 och montera maskinerna i tandem och på så sätt få åtta kuttrar, säger Paul.
I ungdomen arbetade Paul med skog och trä, men växlade sedan över till lantbruk. Fram till 1998 drev han och hustrun Runa svinproduktion, på slutet en föga lönsam syssla. Grisarna åkte ut och in i det stora svinhuset kom en fingerskarv, exaktkap, fräs, två industrihyvlar och annan utrustning. Runa är förresten uppvuxen i byn Svanshals, som för varje hyvlare associerar till en viss typ av list.
Sveriges bästa hyvleri
En av de första kunderna var Sveriges ledande kvalitetshyvleri, Tranåslist. De tillverkar list för inramning av konstverk.
– På en skala mellan 1 och 10 är deras kvalitet 10+, säger Paul.
För kvalitetsramar används idag fyrsidigt kvistfri fura. Kraven är så höga att bara någon procent av virket passerar nålsögat. Pauls uppgift är att fingerskarva detta förstklassiga material för att gå rakt in i produktionen. Dessutom hyvlar han på beställning åt kunder från när och fjärran. Kunderna är byggmästare och konsumenter som inte nöjer sig med bygghandelns standardsortiment.
– För en tid sedan kom en byggmästare in med den här golvsockeln och ville ha den återskapad, berättar Paul och visar den inlämnade stumpen som räddats efter en brand.
I det forna svinhuset finns flera exempel på rariteter som rekonstruerats. En av dem är handhyvlade fönsterfoder från 1920-talet med en unik rundad form. Resultatet är i klass med det som Tranåslist presterar.
Jobb för ungdomar
Själv börjar han trappa ned och ska framöver lägga mer tid på att utveckla hyvlingen och skapa nya profiler. Han hoppas att yngre förmågor tar vid.
– Om jag vore yngre, skulle jag köpa en noggrann exaktkap och en hyvelmaskin. Det finns ett stort behov av lokalt producerat byggmaterial, hävdar Paul.
Marknaden är mycket större än kundanpassade lister och paneler. Både byggmästare och konsumenter vill ha virke som är exaktkapat för ändamålet.
– Det sparar mycket arbete på byggplatsen och det blir knappt något spill, säger Paul Planeklev som gärna ser att ungdomar satsar på träförädling.
– Förr i tiden var hyvelmästaren en aktad person som verkligen behärskade sitt jobb. Nåde den som kom i närheten av hyvelmaskinen. Jag hoppas att vi i framtiden får se duktiga hyvelmästare igen.




